Spel har i alla tider varit mer än bara ett sätt att vinna pengar. I Norden har det också varit en social aktivitet, en finansieringskälla för föreningsliv och en del av det kulturella arvet. Från föreningslotterier i små samhällen till V75 på lördagskvällen och dagens digitala nätkasinon speglar spelandet de sociala och kulturella förändringar som regionen genomgått.
I en region som ofta lyfts fram som världsledande i frågor om välfärd, tillit och jämlikhet kan det vid första anblicken tyckas paradoxalt att spel haft en så central roll. Men just kombinationen av underhållning och samhällsnytta har gjort att spel i Norden fått en särställning som skiljer sig från många andra delar av världen – gfar.net.
Folkrörelsernas lotterier
Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var lotterier en viktig del av föreningslivet i Norden. Idrottsföreningar, nykterhetsrörelser, kyrkor och välgörenhetsorganisationer organiserade lotterier för att finansiera sin verksamhet. Att köpa en lott var inte bara ett sätt att söka vinst, utan också en form av solidaritet.
Lotterierna hade därför en dubbel funktion – de skapade spänning och gemenskap, men de byggde också ekonomiska resurser för lokalsamhället. Denna koppling mellan spel och samhällsnytta kom att bli en grundbult för hur spel utvecklades i Norden under 1900-talet.
Statens inträde på spelmarknaden
Med tiden blev lotterierna så omfattande att staten tog en mer aktiv roll. I Sverige bildades Penninglotteriet redan 1896, följt av Tipstjänst 1934. Liknande statliga initiativ utvecklades i övriga Norden. Staten såg både möjligheten att skapa ordning på en växande marknad och att säkra intäkter för bredare samhällsändamål.